Lågtempererad fjärrvärme

- förutsättningar, möjligheter och begränsningar

AUGUSTI 2022

– Det finns fler än 160 lågtemperatursystem i världen, så det handlar inte längre om enstaka företeelse utan om en trend. I Sverige finns det dock endast ett fåtal system än så länge, säger Kristina Lygnerud, docent i företagsekonomi på Institutionen för Energivetenskaper vid Lunds Universitet, som skrivit ett PM för Värmemarknad Sverige om lågtempererad fjärrvärme.

Kristina Lygnerud har utgått från en definition där man räknar framledningstemperaturer under 70 grader som lågtempererad fjärrvärme. Det är en definition som togs fram i ett internationellt forskningsprojekt förra året (IEA-DHC, Annex TS2) och som resulterade i en guidebok kring lågtempererad fjärrvärmeimplementering. Det kan jämföras med dagens fjärrvärmesystem där man en framledningstemperatur på omkring 80–110 grader C. Med så låga temperaturer som i ett lågtemperatursystem går det att ta vara på restvärme från betydligt fler källor, exempelvis datahallar, tunnelbanan och livsmedelsbutiker.

I många länder i Europa pågår en genomgripande energiomställning och därigenom också en utbyggnad av fjärrvärme och fjärrkyla. I Europa ser man att det finns ett ökat intresse för att bygga lågtemperatursystem. I Sverige är intresset däremot än så länge begränsat.

– Det beror framför allt på att fjärrvärmen här är så utbyggd och att det finns en god tillgång på restprodukter från skogen. Det går att bygga lågtemperatursystem som öar i befintliga system, även om det oftast är enklare att bygga lågtempererad fjärrvärme när det handlar om nya system, menar Kristina Lygnerud.

Det finns flera faktorer som talar för att de lågtempererade fjärrvärmesystemen kommer att öka, men drivkrafterna är olika i Sverige jämfört med andra länder i Europa. Många länder i Europa behöver fasa ut fossila bränslen som naturgas och kol. Där har EU-kommissionen lyft fram fjärrvärme som en viktig del i att kunna fasa ut de fossila bränslena. Det som driver på utvecklingen med minskade inslag av förbränning för värmeproduktion är framför allt klimatkrisen. Dessutom bör en ökad cirkularitet på sikt ge minskade mängder avfall till energiåtervinning.

– I Sverige har det funnits god tillgång på restprodukter från skogen och på avfall vilket gör att svenska fjärrvärmebolag inte är lika intresserade av restvärme av lägre temperaturer, även om man på vissa håll använt värme från avloppsvatten ganska länge, säger Kristina Lygnerud.

– Sverige är samtidigt världsledande, sett till mängden restvärme som tillförs, på att ta vara på restvärme med höga temperaturer, så det finns ju stor erfarenhet av samarbeten kring restvärme.

Kristina Lygnerud tycker att det är viktigt att lyfta att den lågtempererade fjärrvärmen kan leda till ett breddat fjärrvärmeerbjudande.

– Många har enbart fokus på tekniken när det handlar om den lågtempererade fjärrvärmen, men en av dess stora fördelar är möjligheten att differentiera fjärrvärmeutbudet, säger Kristina Lygnerud och fortsätter:

– Det handlar om att energibolaget inte enbart levererar varmt vatten och värme, utan även andra kundvärden. Erbjudandet blir koldioxidneutral uppvärmning som är lokal och som bidrar till att värmeförsörjningen kan hantera påverkan av olika slag, den blir mer resilient. I Sverige talar vi inte så mycket om de gröna fördelarna, för där ligger vi redan långt framme, men i många andra länder är just det kundvärdet väldigt viktigt och kan avgöra vilken uppvärmningsform man väljer.

En annan viktig faktor är relationen med restvärmeleverantören, som också oftast är köpare av fjärrvärme. Lågtempererad fjärrvärme handlar ofta om en långsiktig affär med prosumenter vilken skapar en stabilitet både på efterfrågesidan och tillförselsidan.

Kristina Lygnerud menar att lågtempererad fjärrvärme ser ut att ha en plats i den framtida fjärrvärmeproduktionen – antingen som komplement till befintliga nät eller som fristående lösningar både i Sverige liksom resten av Europa.  

Det som hon ser som det största hindret för att lågtemperatursystemen snabbt ska kunna bli fler, är att det saknas politiska ramverk som stödjer dessa system. Det finns exempelvis inget ramverk kring restvärme överlag på EU-nivå. Det skapar en osäkerhet kring restvärmeaffären jämfört med att investera i till exempel sol eller vind som är tydligt klassificerade som förnybara alternativ. Dessutom saknas det riktat stöd för just lågtempererad restvärmeåtervinning i alla länder utom Tyskland. Det leder till att investeringar i lågtempererad restvärmeåtervinning tävlar med subventionerande projekt som bygger på förnybara energikällor. 

– I Sverige har vi en aktiv uppvärmningsbransch som arbetar för att bli en kolsänka till 2045, men det finns inte något politiskt nationellt mål kopplad till fjärrvärmesektorn och dess utveckling. Det finns inte heller riktade stödinsatser för att expandera eller modernisera fjärrvärmen och det begränsar möjligheterna för energibolagen att våga satsa på lågtemperatursystem, vilket är olyckligt eftersom detta system har många fördelar, avslutar Kristina Lygnerud.

Det finns även en film där Kristina Lygnerud berättar om lågtemperatursystem, där hon sammanfattar innehållet i den guidebok för lågtempererad fjärrvärmeimplementering som skrivits inom ramen för IEAs fjärrvärme och fjärrkyla samarbete (IEA-DHC, projekt Annex TS2). https://www.iea-dhc.org/the-research/annexes/2017-2021-annex-ts2