Kartläggning av kylamarknaden
-Tekniska och ekonomiska förutsättningar för att möta framtidens behov av kyla
DECEMBER 2021
Efterfrågan på komfortkyla förväntas öka med 1,3 TWh i Sverige under de närmaste decennierna. Det blir också allt viktigare för energibolag att både kunna leverera värme och kyla. Det visar en ny rapport från Värmemarknad Sverige, där man undersökt de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att möta framtidens behov av kyla.
Dagens kylbehov i Sverige uppskattas vara omkring 5–7 TWh. Det finns dock en stor osäkerhet i dessa siffror vilket beror på att det inte finns någon tillförlitlig offentlig statistik över hur mycket kyla som levereras i Sverige idag. Bristerna i tillgänglig statistik beror i sin tur bland annat på att många som har egna kylmaskiner inte rapporterar in sin elanvändning för kylaproduktionen separat från övrig elanvändning. Dessutom är mängden energi som används för produktion av kyla mycket liten i jämförelse med energianvändningen för att producera värme, varför intresset för att följa upp energianvändningen för kyla historiskt har varit lågt. På grund av denna osäkerhet har rapportförfattarna haft svårt att dra slutsatser hur stor efterfrågan på kyla kommer att bli framöver. Men ett par scenarioanalyser som nyligen gjorts visar att efterfrågan på komfortkyla kan komma att öka med omkring 1,3 TWh i Sverige under de kommande decennierna. Samtidigt väntas efterfrågan på värme vara på samma nivå som idag, trots en ökad befolkning. Kyla förväntas därmed gå från att utgöra en mycket liten del av svenska värme- och kylamarknaden till att få en mer framträdande roll de kommande åren.
Förändringar i förhållandet mellan efterfrågan på kyla och värme kommer att ställa nya krav på marknadens nuvarande och nya aktörer. För att kunna möta kraven är det viktigt att förstå dagens marknad, vad som ligger bakom det förändrade marknadsläget, vilka möjligheter detta kan ge och vilka fallgropar som finns. Denna rapport ger viktiga svar på dessa frågor för aktörer på kylamarknaden.
Det som gör att efterfrågan på kyla förväntas öka är framförallt ökad levnadsstandard och därmed ökade krav på inomhusklimatet, men också klimatförändringarna med varmare temperaturer och en ökad digitalisering.
De kunder som använder mest komfortkyla idag är lokaler som kontor, affärer och sjukhus. Ett behagligt inomhusklimat med tillgång till aktiv kyla har gått från en lyx till att nästan utgöra en hygienfaktor hos dessa kunder, vilket gör att efterfrågan på aktiv kyla förväntas öka allteftersom detta kundsegment byggs ut. Det förväntas också bli vanligare med komfortkyla i bostäder, men hur stort kyla i bostäder kommer att bli och när det i så fall får sitt genombrott är idag svårt att avgöra. Den förväntat ökande efterfrågan på komfortkyla i bostäder gör att energibolag i högre utsträckning kan komma att behöva kunna erbjuda både värme och kyla framöver. Det kan därför bli viktigt för energibolag som säljer fjärrvärme att även kunna erbjuda kyla för att behålla värmeaffären. Mycket talar också för att fler industrier och datahallar kommer att efterfråga kyla.
I Sverige sker produktion av kyla antingen centralt via fjärrkyla eller genom decentraliserade kylmaskiner med en rad olika tekniker, som kompressorkyla, värmepump, absorptionskyla eller sorptiv kyla. Det som avgör vad kunden väljer beror bland annat på de lokala förutsättningarna. Fjärrkyla finns endast i tätbebyggda områden och är inte heller utbyggt i alla städer i landet, varför det inte är en valmöjlighet för alla. I rapporten beskrivs de olika formerna av kylproduktion och vad som talar för olika kylalösningar framöver.
Med ett ökat behov av kyla ökar också intresset av att lagra kyla. Klimatet i Sverige gör att kyllasten ofta har mycket höga dygnsmedelvariationer under dagar med stora kylbehov. Genom att lagra kyla kan man producera när det är lönsamt och/eller mest energieffektivt och sedan använda kylan under topplasttimmarna. Dimensionen på anläggningens kapacitet kan därmed snarare utgå från att möta höga dygnsmedeleffekter, än toppeffekten. Lagring blir dessutom allt viktigare i ett energisystem som bygger på mer variabel elproduktion, samtidigt som bristen på lokal effekt och kapacitet ökar i delar av landet.
Det sker med andra ord en spännande utveckling på kylaområdet och det pågår också flera intressanta utvecklingsprojekt på kylamarknaden i Sverige. I rapporten beskrivs några av dessa projekt vilket ger en överblick av potentialen för att möta framtidens behov av aktiv kyla på ett hållbart sätt.
I rapporten görs också en mindre utblick över kylbehovet globalt. Redan idag är komfortkyla viktig på energimarknaden i många länder, och på många håll är det standard med komfortkyla i bostäder och lokaler. År 2018 var den totala energianvändningen för kyla 2 075 TWh och kylaproduktionen är förväntad att dubbleras till 2040, om det inte sker energieffektiviseringar.
Kina är det land som har den största andelen av kylamarknaden och stod för 40 procent av de globala köpen av kylutrustning under 2019. Det är dock i Indien och Indonesien som den snabbaste ökningen av kylinstallationer sker.
Vill du veta mer?
Kontakta Julia Renström, Profu.
e-post: julia.renstrom@profu.se
mobil: 0725 -76 54 13
Fakta om projektet
I Värmemarknad Sverige etapp fyra tar man utgångspunkt i den övergripande utmaningen att öka resurseffektiviteten i samhället och den omställning som krävs av uppvärmningssektorn för att uppnå färdplanens vision och åtagande. Ett fördjupningsområde som identifierats som viktigt för att visa på möjligheter, utmaningar och konsekvenser av omställningen mot fossilfrihet, klimat- och resurseffektivitet handlar om hur det framtida behovet av kyla kommer att se ut och hur detta kan komma att tillgodoses.
Kundernas ändrade beteenden och förväntningar, teknikutveckling och pågående klimatförändringar bidrar till osäkerheter inom kylamarknadens utveckling. Syftet med detta projekt har varit att genom en bred litteraturstudie av tillgänglig statistik, rapporter, scenarioanalyser, artiklar och pågående eller nyligen avslutade projekt utreda marknadsutvecklingen för kyla, inklusive energimängder, ekonomi och tekniska aspekter.
Projektet har pågått i olika etapper under hela 2021, och utförts av Julia Renström, John Johnsson och Kjerstin Ludvig på Profu.