Kostnadsoptimal användning av el och fjärrvärme

MARS 2021

Frågan om kapacitets- och effektbrist i elnäten har hamnat alltmer på agendan under de senaste åren, som en följd ökad elektrifiering, urbanisering och ökad andel variabel energiproduktion. För att motverka bristerna finns flera möjliga åtgärder, där flexibel el- och värmekonsumtion i fastigheter skulle kunna vara en potentiell sådan. Ett möjligt incitament för att motivera förändrade konsumtionsmönster av fastighetsenergi skulle kunna vara nya el- och fjärrvärmetaxor, som utformats med motivet att reducera eller flytta laster från timmar då el- och fjärrvärmenäten är ansträngda.

Det här resultatbladet bygger på ett examensarbete från Chalmers som har undersökt hur el- och fjärrvärmeprismodellers utformning påverkar kostnadsoptimala konsumtionsmönster av el och fjärrvärme för Riksbyggens Brf Viva i Göteborg. I examensarbetet gjordes bland annat en jämförelse mellan två olika prismodeller för köpt fjärrvärme för att se hur det påverkar användningsgraden av fjärrvärme respektive värmepumpar i fastigheten under ett år.

Resultatet från examensarbetet visar bland annat att utformning av fjärrvärmetaxan kan ha stor påverkan på kostnadsoptimal styrning av ett energisystem som det i Brf Viva. En dynamisk och övervägande effektcentrerad fjärrvärmetaxa kan potentiellt bidra till att lönsamheten ökar för att använda fjärrvärme som fastighetens baslast och värmepump på marginalen. Detta jämfört med fall där fjärrvärmetaxan är mer statisk och har en liten del av kostnaden allokerad till effektdelen av priset. Vidare visar resultaten att ett samspel mellan dynamiska taxor för el och fjärrvärme, i kombination med decentraliserad laststyrning, skulle kunna erbjuda mycket flexibilitet till elnäten. Fjärrvärme har på så sätt potential att spela en viktig roll för att reducera kapacitets- och effektbrist i elnäten i framtidens hållbara energisystem.